UX-pyramiden

I digital produktutveckling och tjänstedesign ställs vi ofta inför funktionsprioriteringar. Hur ska vi klara snabb time-to-market och MVP-tänk och ändå få med alla hygienfaktorer OCH få till den unika åtråvärda UX:en som gör vår produkt eller tjänst unik?

Ett bra sätt att illustrera olika aspekter av användarupplevelsen är med en modifierad version av Maslows behovshierarki. Många av oss kommer nog ihåg originalet från skolan, modellen som visar de olika behovsskikten från ren överlevnad i botten till självförverkligande i toppen. Tanken är att man som människa kan befinna sig på olika nivåer i hierarkin och alltid strävar uppåt men att varje behov måste uppfyllas innan insikten om nästa uppstår.

maslow_UX_sv

UX-pyramiden är en ren kopia av Maslows original men utgår från användarens behov. I botten finns de basala förutsättningarna som måste uppfyllas. Sådant som bara för tio år sedan var säljargument men som idag är självklarheter när det gäller digitala tjänster och produkter. (Jämför med bilindustrin där säkerhet var ett säljande argument för några decennier sedan men som anses som en hygienfaktor idag.)

I det översta åtråvärda skiktet bor nöjet, engagemanget och identifieringen med produkten. Det som skapar en personlig bindning och som gör att konkurrerande alternativ blir mindre viktiga både vad gäller pris och funktion.

Jag brukar använda UX-pyramiden i produktutvecklingen för att skapa en gemensam bild av vad vi vill åstadkomma och för att göra prioriteringsarbetet lättare. Ingenting i de lägre skikten kan bli säljargument. Användare idag, oavsett målgrupp, tar för givet att digitala produkter och tjänster ska vara funktionella, pålitliga och användbara.

Idén med UX-pyramiden läste jag först om i Aarron Walters bok Designing for Emotion som jag varmt kan rekommendera.