Kort- och långsiktiga mål

Det gäller att inte fastna i detaljerna när man jobbar med produktutveckling. Det är lätt att bli sittande i flera dagar med en enskild persona i ett specifikt scenario i en begränsad del av produkten och helt tappa perspektivet.

Känner du att du tappat orienteringen i designprocessen eller att du fastnat i någon detalj och inte kommer loss så tänkt på det här:

Vem vår persona än är, vilken typ av digital produkt vi än jobbar med och vilken bransch vi än befinner oss i så vill vi alltid möta användarens kortsiktiga och långsiktiga mål!
(
Visst är det skönt med enkla, övergripande principer som vi alltid kan falla tillbaka på?!)

De kortsiktiga målen är sådant vi vill göra för stunden, själva orsaken till varför vi greppar efter en digital produkt. ”Jag vill lyssna på på Betowen – jag startar Spotify” eller ”Jag behöver adressen till Lotta – jag klickar på Eniro-ikonen”. Precis när behovet uppstår ska hjälpmedlet eller verktyget finnas nära till hands och det gäller för oss att så snabbt som möjligt lösa problemet som användaren har.

De långsiktiga målen är ofta mer subtila och har med vår eftersträvade självbild och våra livsmål att göra. När vi agerar utifrån våra långsiktiga mål letar vi mer efter produkter och tjänster som lever upp till våra ambitioner snarare än behoven för stunden.

lkEkonomistudenten undviker redovisningsappen med en rosa spargris som ikon för att den inte ser ut som något som en seriös revisor skulle använda sig av.

En person med ambitioner i slalombacken undviker att boka skidsemestern på en ort utan svarta backar även om han/hon knappt klarar av de röda än. (OBS sant! Det finns undersökningar som visar på detta!)

Både skidorten och appen ovan kan vara alldeles lysande på att möta användarens kortsiktiga mål men stämmer inte överens med användarens självbild eller karriärplan och ratas därför till förmån för andra alternativ.

Knepet är att utforma produkter så att de möter både de kortsiktiga och långsiktiga målen. Ofta är det enklare än man tror. En funktion för att exportera en kreditanalys från en webbtjänst kan först tyckas uppfylla ett kortsiktigt mål. Men om vår användare får möjlighet att utforma och anpassa analysen och tillföra sin personliga prägel blir den till ett viktigt verktyg på den återkommande veckoavstämningen. Plötsligt hjälper vi användaren i sin strävan att göra karriär och stärka sin yrkesroll! Snacka om att möta både långsiktiga och kortsiktiga mål med en enda funktion!

Funktioner för att möta de kortsiktiga målen är ofta de tydligaste och mest uppenbara för produktägare, utvecklare och övriga stakeholders. De långsiktiga målen glöms allt för ofta bort eller prioriteras ner i samband med tajta releaseplaner eller MVP-planeringar.

De långsiktiga målen bor högst upp i UX-pyramiden som jag skrev om för ett tag sedan. För att vår produkt ska bli framgångsrik och lönsam gäller det att vi tar dem på alvar och har med dem i utvecklingen från allra första början!

Produktmodellen

En av de viktigaste uppgifterna för en interaktionsdesigner är att hitta enkla modeller för att presentera och förklara en komplicerad verklighet. Varför då inte använda en löjligt enkel modell för att presentera just digital produktutveckling där design spelar en avgörande roll.

På engelska brukar man säga att de tre huvudaspekterna viabilitydesirability och feasibility är avgörande för att skapa en framgångsrik digital produkt. Tanken är att tre parallella processer krävs för att produkten ska gå att bygga, vara lönsam och bli eftertraktad.

produktutv_modell
I den här förenklade och försvenskade versionen har jag valt att rita modellen som ett venndiagram med bubblorna affär, design och teknik. Begreppen är lätta att kommunicera med både kunder och kollegor eftersom de beskriver vad som krävs för att uppnå effekten inom varje område.

Undrar hur många gånger jag ritat upp de här tre cirklarna på whiteboards eller kladdat dem på något papper som hjälp när vi försökt reda ut hur vi ska angripa en produktutmaning. Vare sig det handlar om att prova nya idéer eller att ta sig an en olönsam eller impopulär befintlig produkt kan man alltid angripa problemet utifrån dessa tre huvudområden.

Modellen är också bra som utgångspunkt för att resonera kring prioriteringsordningen i produktutveckling. Grundordningen för oss designkonsulter är alltid att stärka kundens affär genom att designa eftertraktade produkter som tekniskt går att förverkliga. Allt detta blir enkelt att resonera kring med den praktiska produktmodellen som illustration!

Det var Alan Cooper som redan på 90-talet introducerade tanken att varje framgångsrik digital produkt är resultatet av att tre processer arbetar tillsammans. Principen beskrivs grundläggande i boken About Face.

UX-pyramiden

I digital produktutveckling och tjänstedesign ställs vi ofta inför funktionsprioriteringar. Hur ska vi klara snabb time-to-market och MVP-tänk och ändå få med alla hygienfaktorer OCH få till den unika åtråvärda UX:en som gör vår produkt eller tjänst unik?

Ett bra sätt att illustrera olika aspekter av användarupplevelsen är med en modifierad version av Maslows behovshierarki. Många av oss kommer nog ihåg originalet från skolan, modellen som visar de olika behovsskikten från ren överlevnad i botten till självförverkligande i toppen. Tanken är att man som människa kan befinna sig på olika nivåer i hierarkin och alltid strävar uppåt men att varje behov måste uppfyllas innan insikten om nästa uppstår.

maslow_UX_sv

UX-pyramiden är en ren kopia av Maslows original men utgår från användarens behov. I botten finns de basala förutsättningarna som måste uppfyllas. Sådant som bara för tio år sedan var säljargument men som idag är självklarheter när det gäller digitala tjänster och produkter. (Jämför med bilindustrin där säkerhet var ett säljande argument för några decennier sedan men som anses som en hygienfaktor idag.)

I det översta åtråvärda skiktet bor nöjet, engagemanget och identifieringen med produkten. Det som skapar en personlig bindning och som gör att konkurrerande alternativ blir mindre viktiga både vad gäller pris och funktion.

Jag brukar använda UX-pyramiden i produktutvecklingen för att skapa en gemensam bild av vad vi vill åstadkomma och för att göra prioriteringsarbetet lättare. Ingenting i de lägre skikten kan bli säljargument. Användare idag, oavsett målgrupp, tar för givet att digitala produkter och tjänster ska vara funktionella, pålitliga och användbara.

Idén med UX-pyramiden läste jag först om i Aarron Walters bok Designing for Emotion som jag varmt kan rekommendera.

De små detaljerna kan vara avgörande

Jag har börjat använda Chrome istället för Firefox bara på grund av en väldigt fiffig funktion som jag märkt att jag inte kan vara utan. Det är funktionen att stänga alla flikar till höger om den aktuella. Att stänga alla andra än den aktuella fliken har varit möjligt sedan länge i de flesta webbläsare, men Chrome-utvecklarna har uppenbarligen uppfattat att många användare, bland annat jag, ofta har en hel hög flikar till höger som man vill stänga medan man vill behålla dem till vänster.

Det är värt att tänka på vilka små detaljer det ibland är som avgör vilken produkt man väljer. Kan vi bara identifiera våra användares beteenden och mål kan vi också utveckla och erbjuda konkurrenskraftiga produkter som hjälper dem att uppnå sina mål. Den lilla pluttfunktionen att stänga alla flikar till höger har gjort att jag instinktivt börjat klicka på Chrome-ikonen istället för Firefox.

Har du liknande erfarenheter? Har du valt en app eller ett program framför ett annat på grund av någon liten detalj som du fastnat för?

Strategiskt sommararbete

Under några sommarmånader har jag uppgiften att vara visionär åt en av våra kunder. Uppdraget är att formulera en strategi som sträcker sig flera år framåt i tiden med avseende på produkter och tjänster. Ett verkligt hedersuppdrag men det gäller att stå stadigt när man ska planera långsiktigt i den här branschen. Teknikvindarna blåser från alla håll och våra beteenden och förväntningar förändras därefter.
Hur kommer de att se ut om tre år? Vad kommer vi att ta för givet, vad förväntar vi oss få gratis och, den kanske viktigaste frågan, vad kommer vi vara beredda att betala för och på vilket sätt? Att formulera frågorna är inte svårt…

Inte bara teknik

Det är många intressanta möten, föreläsningar och keynotes som äger rum under mässan här i London. Alla i gränslandet mellan utveckling, som vi till vardags jobbar med på kontoret, och det som ofta är våra kunders bild av Internet, som handlar mer om sociala medier, annonsering och sökoptimering. Det kan vara en nyttig påminnelse om vad som tar vid när vi levererat våra appar, sajter eller e-handelsplatser. Strax dags för Googles keynote om mobil anonsering i framtiden. More as it happens!

image

UX-trender hos Visma

Även i år fick jag äran att bidra med en punkt på programmet då Visma hade sin årliga enhetsdag för utvecklare i Växjö. Som utlovat återfinns min presentation om UX-trender här på bloggen. Klicka på fullskärmsikonen och välj ”åtgärder/visa anteckningar” så får du även se mina anteckningar.
Tack åter igen till alla på Visma som bidrog till det professionella arrangemanget!

Kunden i interaktionsdesign

Ofta när jag pratar om interaktionsdesign och hur man alltid ska utgå från den tänkta mottagarens mål och behov brukar jag dra några standardexempel på vilka typer av mottagare av en produkt man kan föreställa sig. När man utformar produkter med digitala gränssnitt är det viktigt att tänka på att det kan finnas fler mottagare att ta hänsyn till än de som är användare.

Ett klassiskt exempel som jag ofta har nämnt är en patient vars läkare handskas med journaler, röntgenbilder och annat via ett digitalt gränssnitt. Läkaren är givetvis en användare av systemet men patienten är minst lika beroende av att gränssnittet är lätt att använda och förstå. Det här brukar vara ett bra sätt att beskriva vikten av att ta hänsyn till kunder som är beroende av en produkt även om de inte är aktiva användare och inte ser skymten av produktens gränssnitt.

När jag besökte min nya tandläkare för några dagar sedan insåg jag att det nog är dags att formulera om exemplet ovan. I taket ovanför tandläkarstolen satt en stor skärm där man som patient kan följa allt som sker under besöket. Allt från kostnadsförslagen som sköterskan i receptionen uppdaterar, till vilka hål som kommer att lagas till röntgen-bilder och live-sändningar inifrån munnen med en liten ”webkamera” man använder för dokumentation.

Snacka om att det ställs krav på ett sådant här gränssnitt. Det ska hjälpa läkare och administratörer att nå sina mål i vardagen och få dem att känna sig proffesionella i sina roller, och det ska samtidigt få mig som patient att känna mig trygg och förhoppningsvis få mig att förstå vad som händer.

Om det funkar? Jo, faktiskt riktigt bra! Om inte annat slipper man få sig en chock när man ska betala efteråt. Man har ju haft en stund på sig att bli insatt i kostnadsbilden…