En persona, många zoner

För att skapa bra digitala produkter är det alltid en god idé att använda sig av exempelanvändare. Genom undersökningar och intervjuer kan man med ganska enkla medel hitta på personer (personas) som sedan går att använda när vi utformar och utvecklar produkten. Hur du skapar personas och använder dem finns det gott om information kring på nätet och det är bara att Googla om du vill komma igång.

Vad som dock kan vara lätt att glömma är att en och samma person kan uppföra sig på helt olika vis och ha olika sätt att nå sina mål beroende på var i vår produkt han eller hon befinner sig!

ux-zone-personas_s2

För att komma till rätta med detta brukar jag dela in tjänster i olika zoner. En söktjänst kan t.ex. ha en kreativ zon där användaren söker, filtrerar och justerar sin sökning för att nå fram till rätt sökresultat. Här krävs det att användargränssnitt och begrepp anpassas till den kreativa delprocessen.

Nästa steg kan vara en konsumerande zon där besökaren läser och tar till sig informationsmängder kring sökresultatet. Ett syfte med en informationstjänst som den här är inte sällan att leda användaren vidare till köpzonen där gränssnitt och begrepp anpassas för att göra inköpet så enkelt och självklart som möjligt.

Knepet är att hålla reda på vilket ”mode” besökaren är i. Vad är det som just nu motiverar vår persona att fortsätta använda produkten? Vet vi vilken zon användaren befinner sig i blir det betydligt enklare att hitta rätt bland alla designbeslut!

UX-fusklappar

Fusklappar var kanske förbjudna i skolan men det är de inte i arbetslivet! Här är en samling med 10 cheatsheets som varje designarbetare kan tapetsera sin arbetsplats med! Även om du inte är designer kan du alltid använda dem för att sätta dit någon näsvis liten UX-expert som babblar om personas, Qualitative Research, wireframes eller ID-patterns. På dom bara!

Inte bara teknik

Det är många intressanta möten, föreläsningar och keynotes som äger rum under mässan här i London. Alla i gränslandet mellan utveckling, som vi till vardags jobbar med på kontoret, och det som ofta är våra kunders bild av Internet, som handlar mer om sociala medier, annonsering och sökoptimering. Det kan vara en nyttig påminnelse om vad som tar vid när vi levererat våra appar, sajter eller e-handelsplatser. Strax dags för Googles keynote om mobil anonsering i framtiden. More as it happens!

image

Fort ska det gå!

Att Content is King har varit ett mantra för mig sedan mitten av 90-talet. Kom inte och snacka om webbappar, webbshoppar eller mobilappar om du inte har något eftertraktat innehåll att erbjuda. Har du något att komma med så får du användare och kunder, så enkelt är det.
På senare tid hör man allt oftare samma uttalande fast med content utbytt mot speed. Den nya tesen är att det spelar ingen roll hur bra innehåll du har om inte användarupplevelsen är snabb, och helst blixtsnabb! Samma tiondels sekund som vi klickar eller swipar eller söker vill vi ha resultat. Får vi vänta mer än två sekunder tröttnar vi och köper någon annan produkt eller läser något annat inlägg. Det nya mantrat är Speed and Content is King!

UX-trender hos Visma

Även i år fick jag äran att bidra med en punkt på programmet då Visma hade sin årliga enhetsdag för utvecklare i Växjö. Som utlovat återfinns min presentation om UX-trender här på bloggen. Klicka på fullskärmsikonen och välj ”åtgärder/visa anteckningar” så får du även se mina anteckningar.
Tack åter igen till alla på Visma som bidrog till det professionella arrangemanget!

Kunden i interaktionsdesign

Ofta när jag pratar om interaktionsdesign och hur man alltid ska utgå från den tänkta mottagarens mål och behov brukar jag dra några standardexempel på vilka typer av mottagare av en produkt man kan föreställa sig. När man utformar produkter med digitala gränssnitt är det viktigt att tänka på att det kan finnas fler mottagare att ta hänsyn till än de som är användare.

Ett klassiskt exempel som jag ofta har nämnt är en patient vars läkare handskas med journaler, röntgenbilder och annat via ett digitalt gränssnitt. Läkaren är givetvis en användare av systemet men patienten är minst lika beroende av att gränssnittet är lätt att använda och förstå. Det här brukar vara ett bra sätt att beskriva vikten av att ta hänsyn till kunder som är beroende av en produkt även om de inte är aktiva användare och inte ser skymten av produktens gränssnitt.

När jag besökte min nya tandläkare för några dagar sedan insåg jag att det nog är dags att formulera om exemplet ovan. I taket ovanför tandläkarstolen satt en stor skärm där man som patient kan följa allt som sker under besöket. Allt från kostnadsförslagen som sköterskan i receptionen uppdaterar, till vilka hål som kommer att lagas till röntgen-bilder och live-sändningar inifrån munnen med en liten ”webkamera” man använder för dokumentation.

Snacka om att det ställs krav på ett sådant här gränssnitt. Det ska hjälpa läkare och administratörer att nå sina mål i vardagen och få dem att känna sig proffesionella i sina roller, och det ska samtidigt få mig som patient att känna mig trygg och förhoppningsvis få mig att förstå vad som händer.

Om det funkar? Jo, faktiskt riktigt bra! Om inte annat slipper man få sig en chock när man ska betala efteråt. Man har ju haft en stund på sig att bli insatt i kostnadsbilden…

Annonserna driver utvecklingen

När man får träffa Google på nära håll som här på utvecklarkonferensen Google I/O, slås man av hur mycket företaget satsar på utveckling på alla möjliga fronter. När man pratar med personerna bakom några av de spännande utvecklingsprojekten inser man hur drivna de är av att utveckla, förbättra och uppfinna. Diskussionerna handlar nästan uteslutande om schyst teknik, öppna standarder, öppen källkod och hållbara lösningar.

Parallellt drivs företaget Google nästan uteslutande av annonsförsäljning. Allt man gör, alla plattformar, operativ, protokoll, klienter och kartor, allt utvecklas i syfte att möjliggöra nya kanaler för företagets annonsintäkter. Även om man lyckas med målet att öka intäkterna på licenssidan kommer annonsförsäljningen fortsätta att dominera företagets intäkter.

Vare sig man är användare, kund, utvecklare eller kanske anställd av Google kan man på olika sätt surfa på företagets framgångsvåg genom att använda sig av öppna standarder, utvecklingsverktyg, gratis mail och webb-appar. I alla fall så länge man fortsätter sälja annonser så framgångsrikt. Frågan är vad som skulle hända med våra g-mailkonton och gratiskartor om försäljningen skulle dyka totalt. Finns det något företag som skulle kunna konkurrera på allvar med Google på annonsfronten?

Google I/O 2011

Nu är det dags igen. Googles årliga utvecklarkonferens Google I/O går av stapeln i San Francisco och jag kommer att vara på plats, precis som för två år sedan, och rapportera via bloggen och alla tänkbara sociala medier!

Det ska bli riktigt spännande att ta del av vad the big G har för planer fram över, framför allt när det gäller den explosionsartade utvecklingen av Andorid operativet.
När I/O 2009 ägde rum hade just den andra Android-telefonen börjat säljas. Nu, två år senare, vet nog ingen riktigt hur många telefoner som finns på marknaden, men de har hur som helst passerat hundra-strecket för länge sedan.

En fråga som blir allt mer aktuell är om Google kommer att skärpa kontrollen över Android för att förhindra allt för mycket fragmentering i och med att leverantörer lägger till egna funktioner och skal ovanpå operativet. Just öppenheten och möjligheten att byta ut delar av systemet har ju hittills varit egenskaper som lockat tusentals utvecklare och leverantörer att satsa på Android. Nu när plattformen fått momentum kanske Google tycker det är dags att ändra taktik…
Android är bara en del av programmet. Jag kommer att blogga mer om övriga delar innan det är dags att packa väskan så håll ögon (och öron) öppna!

PS: Maila eller kommentera gärna om det är något du vill att jag ska kolla upp extra noga när jag är på plats. Jag hade några sådana specialuppdrag för ett par kunder förra gången och det är bara roligt. Känns lite som att vara agent med hemligt uppdrag! 🙂

App eller/och html5

Våra kunder är ofta villrådiga kring alternativen app eller html5 när det gäller mobila lösningar. Fördelarna med html5 är stora då man ju utformar hela applikationen som en mobil webb som blir nästan helt plattformsoberoende och enkel att uppdatera och rätta buggar på. En ren mobil SaaS-lösning helt enkelt.

Men så var det det där med förväntningar. Förväntningarna på mobila appar är minst sagt högt ställda, vilket är en utmaning för oss utvecklare. Saker ska hända snabbt och gränssnittet ska vara snyggt och responsivt och även om man finslipar sina html5-sidor så att de är pixelidentiska med motsvarigheten i native code går det aldrig att uppnå det förväntade swunget i användarupplevelsen. En webbsida måste förr eller senare kontakta sin server och vänttiderna är helt utanför utvecklarens kontroll. Aktiviteter som går snabbt på den lokala utvecklingsmaskinen kan bli oacceptabelt långsamma i händerna  på användaren, allt beroende på hur nätet mår för tillfället.

Allt oftare landar vi i en kombinerad lösning där innehåll av mer statisk karaktär genereras som html medan sökfunktioner och andra flöden är native code som motsvarar användarnas förväntningar under iOS- respektive Android-plattformen. På så vis utnyttjar vi det bästa av två världar samtidigt som det minskar kundens kostnader att underhålla mobilappar under flera plattformar.

Att integrera html så att det renderas snabbt och snyggt i lokala appar är inte helt trivialt, men mer om det i ett kommande inlägg! 🙂

En sandlåda för OAuth

För den som vill debugga sina OAuth anrop eller bara vill prova på möjligheterna med Googles API:er är OAuth Playground ett suveränt verktyg. Det är en webbsida som tar hand om alla de tråkiga delarna i autentiseringsprocessen utan att man behöver någon utvecklingsmiljö eller speciella bibliotek. Perfekt om man vill förstå hur Googles API:er fungerar.

Om man vill komma igång med OAuth kan jag rekommendera att läsa igenom Using OAuth with the Google Data APIs och jobba med OAuth Playground parallellt.

Väldigt pedagogiskt eller hur?